Ställplats Fårö: Din Guide till Husbils- och Husvagnsplatser
Upptäck Ställplatser på Fårö för En Oförglömlig Naturupplevelse
Loading...
3 campingar i området
Solhaga Camping
Hitta din perfekta ställplats på Fårö hos Solhaga Camping! Naturnära camping nära färjan med elplatser, servicehus, dusch, kök & nära bad. Boka idag!
Ekevikens Camping Fårö Ab
Hitta din ställplats på Ekevikens Camping, Fårö. Familjär camping vid havet med platser för husbil/husvagn. Nära strand, bad, kitesurf & Fårös natur.
Sudersand Resort
Upptäck Sudersand Resort på Fårö – förstklassiga ställplatser för husbil vid Gotlands finaste sandstrand. Full service, pool, padel & aktiviteter. Boka nu!
Känn historiens vingslag direkt utanför husbilsdörren
Upptäck historiska sevärdheter från din ställplats Fårö
Att resa med husbil eller campervan är förknippat med en enorm frihetskänsla, och få platser i Sverige bjuder in till ett lika storslaget äventyr som denna mytomspunna ö strax norr om Gotland. När du rullar av vägfärjan över Fårösund och hittar en naturskön ställplats Fårö, får du inte bara en bekväm och praktisk bas för natten. Du parkerar bokstavligen mitt i ett levande historiskt landskap. Här vindlar sig historien genom den karga och unika naturen, från majestätiska kalkstensformationer som mejslats fram av havet under årtusenden, till genuina fiskelägen där generationer av hårt arbetande öbor har trotsat vind och vatten.
Det är något alldeles särskilt med att vakna upp till ljudet av Östersjöns rullande vågor och den friska brisen som drar in över hedarna. Morgonkaffet smakar sällan så bra som när det avnjuts precis utanför husbilsdörren i den värmande morgonsolen, i full färd med att planera dagens spännande utflykter. Genom att välja en välplacerad ställplats Fårö skapas det absolut bästa utgångsläget för att i helt egen takt utforska öns rika kulturarv. Avstånden är korta och de slingrande vägarna kantade av traditionella stengärdesgårdar, lokalt kallade vastar, är oerhört charmiga att köra på. Det gör det enkelt att ta sig från frukostbordet direkt till urgamla fornlämningar, medeltida kyrkor och de ikoniska platser som under årtionden fängslade stora kulturskapare som Ingmar Bergman.
Denna vackra ö är en plats där tiden på många sätt verkar ha saktat ner, vilket ger en unik möjlighet till reflektion och närvaro. De vidsträckta stenstränderna, de dramatiska raukfälten vid Digerhuvud och Langhammars, de vindpinade martallarna och de traditionella kalkstenshusen med agtak skapar tillsammans en nästan magisk atmosfär. Naturen och landskapet ruvar på fascinerande berättelser om gotländska sjöfarare, spännande skeppsbrott och vardagslivet förr i tiden. Ett utmärkt exempel är Helgumannens fiskeläge, där det förflutna gör sig påmint genom de hundraåriga och välbevarade små fiskebodarna. Ett annat gripande besöksmål är Engelska kyrkogården, ett fridfullt minnesmärke över brittiska sjömän från Krimkrigets dagar. Att sakta rulla fram med husbilen mellan dessa historiska pärlor är verkligen en fängslande resa tillbaka i tiden.
För dig som söker en genuin och naturnära upplevelse med din husbil är en ställplats Fårö mycket mer än bara en parkeringsyta för natten; det är en dörröppnare till öns själ. När du bor så nära historien får du chansen att uppleva de unika miljöerna både i den tidiga morgondimmans mystik och i kvällssolens gyllene ljus, långt efter att de flesta dagsbesökare har tagit färjan tillbaka till fastlandet. Efter en intensiv och givande heldag av upptäcktsfärder bland stenkors, gamla gårdar och historisk arkitektur är det sedan obeskrivligt skönt att återvända till sin utvalda ställplats Fårö. Där kan kvällen spenderas i lugn och ro med att laga en god middag på lokala råvaror, se solen färga himlen rosa över horisonten och i tystnad reflektera över århundraden av mänskligt liv på ön.
Oavsett om det finns ett djupt och hängivet historieintresse från början, eller bara en längtan efter att njuta av oerhört vackra och kulturellt betydelsefulla platser, finns det oändligt mycket att fascineras av här. För att göra din resa så smidig som möjligt, och hjälpa dig att hitta rätt bland alla historiska pärlor när du utgår från din ställplats Fårö, presenteras nedan de mest intressanta och fängslande besöksmålen. Följ med genom en noggrant handplockad lista på historiska sevärdheter som garanterat kommer att berika din helhetsupplevelse. Låt inspirationen flöda fritt, starta motorn, rulla ut från din ställplats Fårö och ge dig i kast med en oförglömlig resa genom tid och rum.
Upplev historiska Fårö kyrka från er ställplats Fårö
En medeltida samlingsplats med de unika Kutatavlorna
Fårö kyrka utgör en central historisk knutpunkt på ön och är ett mycket givande besöksmål när ni utgår från en ställplats Fårö. Kyrkans äldsta bevarade delar, huvudsakligen långhusets kärna och delar av tornet, har anor som sträcker sig tillbaka till 1300-talet. Under århundradenas lopp har byggnaden genomgått flera arkitektoniska förändringar, varav den mest genomgripande skedde år 1858 under ledning av den kände arkitekten och professorn Carl Georg Brunius. Då tillkom tvärskeppen som gav kyrkan dess nuvarande korsformiga planlösning, ett bygge som bekostades av församlingen för att rymma en växande befolkning. De mest fascinerande historiska artefakterna inne i kyrkorummet är utan tvekan de två så kallade Kutatavlorna, vilka fungerar som detaljerade tidsdokument över öbornas riskfyllda levnadsvillkor. Den äldsta tavlan från 1618 skildrar en dramatisk händelse under vintern 1603. Ett sällskap bestående av femton säljägare från Fårö överraskades av att isen bröt upp och männen fastnade på ett drivande isflak. Efter att ha drivit omkring på det öppna och iskalla havet i fjorton dagar lyckades de på ett mirakulöst sätt nå fastlandet, varifrån de så småningom kunde återvända hem. Målningen är inte bara ett minnesmärke över överlevnaden, utan ger också ovärderlig information om dåtidens klädedräkter, jaktredskap och det starka beroendet av sälfångst för öns överlevnad. Vid sidan av denna hänger den nyare Käutatavlan från 1767. Denna skildrar en liknande händelse där jägarna Jöns Langhammar och hans son drev till havs och slutligen räddades vid Gotska Sandön. Kyrkans omgivningar är lika historiskt laddade. På kyrkogården vilar den världsberömde regissören Ingmar Bergman, vilket har adderat en betydande kulturhistorisk dimension till platsen i modern tid. På kyrkogården finns även en specifik sektion med gravar från koleraepidemin under Krimkriget, vilket knyter Fårös lokala historia till storpolitiska europeiska konflikter. Att stanna till vid kyrkan från er valda ställplats Fårö erbjuder en djupdykning i ett isolerat ö-samhälles kamp mot naturkrafterna, dess djupt rotade tro och den arkitektoniska utvecklingen från tidig medeltid fram till det sena 1800-talets renoveringsideal. Det rekommenderas att avsätta god tid för att studera tavlornas detaljer och texter, vilka ger en direkt röst åt forna generationers Fåröbor.
Fårö Kyrka, 624 66 Fårö
Engelska kyrkogården vid Ryssnäs nära din ställplats Fårö
Spåren av Krimkriget och brittiska flottan på svensk mark
Långt ute på Ryssnäs, beläget på Fårös karga och vindpinade sydligaste udde, finner ni Engelska kyrkogården. Detta är ett av de mest specifika och oväntade historiska besöksmålen att utforska när ni har etablerat er på en ställplats Fårö. Platsen är ett påtagligt och välbevarat fysiskt spår av en stor internationell konflikt som nådde Fårös kuster under mitten av 1800-talet: Krimkriget. Under åren 1853 till 1856 pågick en väpnad konflikt där en allians bestående av Storbritannien, Frankrike och Osmanska riket stred mot Ryska imperiet. Som ett led i den militära strategin skickades en massiv fransk-brittisk flotta, under befäl av den brittiske amiralen Charles Napier, till Östersjön för att blockera ryska hamnar och attackera ryska befästningar som Kronstadt och Bomarsund. För att underhålla denna enorma armada krävdes en strategisk och djuphamnsliknande bas, och valet föll på Fårösund. Det neutrala Sveriges regering tillät att flottan nyttjade sundet, vilket ledde till att tusentals utländska soldater och sjömän plötsligt befann sig i området. Ett omfattande kolupplag och sjukhusinrättningar etablerades. Under sommaren 1854 drabbades de brittiska fartygen, bland annat linjeskeppet HMS Duke of Wellington, av ett förödande utbrott av kolera. Sjukdomen spred sig snabbt under de trånga förhållandena ombord. De soldater och sjömän som dukade under för infektionen togs i land och begravdes på Fårö för att förhindra vidare smittspridning. Området vid Ryssnäs invigdes som en formell kyrkogård och utgör idag en tydlig historisk markör från denna stormiga period. Kyrkogården, som fortfarande underhålls med brittiska medel, omgärdas av ett staket och markeras av ett centralt minnesmonument i sten som restes redan 1854 för att hedra de drygt tjugo män som vilar där. Det omgivande landskapet vid Ryssnäs är platt, stenigt och kargt, vilket förstärker platsens allvarliga karaktär. Under promenaden ut till udden kan besökare även se tydliga spår av Fårös 1900-talshistoria, eftersom udden under decennier användes av det svenska kustartilleriet som skjutfält och militärt övningsområde. Att besöka denna plats från en ställplats Fårö ger en djupare förståelse för hur till synes perifera geografiska platser kan dras in i världspolitikens centrum. Platsen belyser vikten av Östersjön som en strategisk maritim arena och erbjuder en stunds historisk reflektion i en storslagen och ödslig naturmiljö.
Ryssnäs, 624 66 Fårö
Historiska Helgumannens fiskeläge ett stenkast från er ställplats Fårö
Ett exceptionellt bevarat minne av det allmogeskala fisket
På Fårös vindutsatta nordvästra kuststräcka ligger Helgumannens fiskeläge, ett historiskt och kulturellt oerhört betydelsefullt område för förståelsen av öns äldre näringsliv. Har ni letat upp en passande ställplats Fårö är en utförlig expedition hit i det närmaste obligatorisk. Ända fram till de första decennierna av 1900-talet utgjorde fisket, och i synnerhet strömmingsfisket, en av de absolut viktigaste inkomst- och överlevnadskällorna för den gotländska landsbygdsbefolkningen. Helgumannen var under denna storhetstid Fårös i särklass största och mest betydande fiskehamn. Systemet för ägande var speciellt; enligt ett historiskt system som kallas bolskifte ägdes fiskebodarna inte enbart av de bönder som bodde i direkt anslutning till kusten, utan bönder från stora delar av Fårö hade rätten att uppföra bodar och fiska här. De vistades i fiskeläget under de mycket intensiva fiskeperioderna, främst under det riskfyllda höstfisket och det vårliga lekfisket. Byggnadsbeståndet består av ett femtontal tätt stående, låga träbodar som är konstruerade för att stå emot de kraftiga höststormarna. Bodarna är traditionellt tjärade, och många är försedda med de för regionen så typiska ag-tacken eller spåntaken. Dessa stugor fungerade som kombinerade förvaringsutrymmen för de värdefulla nätredskapen och som nödvändiga övernattningsplatser när väderförhållandena förhindrade en säker hemfärd med fångsten. Fiskarna använde historiska, klinkbyggda båttyper som tvåmänningar och tremänningar, vilka krävde stor skicklighet att manövrera i de strömmiga vattnen utanför Digerhuvud. Runt omkring bodarna finns än idag de stora, utbredda gistvallarna – grästäckta ytor där de tunga, blöta näten av bomull eller hampa drogs ut och hängdes upp på träställningar för att torka och repareras. Landskapet runt Helgumannen är uppbyggt av stenig klappersten, vilket illustrerar de extremt krävande fysiska förutsättningarna för yrkesfiskarna. När man besöker Helgumannen från en ställplats Fårö får man en faktabaserad och nästan taktil förståelse för det enorma slit som präglade den gotländska allmogekulturen. Områdets succesiva nedgång började när de bensindrivna motorbåtarna och det storskaliga trålfisket introducerades, vilket flyttade fiskets centrum till större, modernare hamnar. Kvar står dock Helgumannen som ett ovärderligt och pedagogiskt tidsdokument över en svunnen epok i Östersjöns maritima historia.
Digerhuvud, 624 66 Fårö
Upptäck Fårö fyr från er valda ställplats Fårö
Ett livräddande maritimt landmärke vid farliga Salvorev
Längst ut på Fårös ostligaste spets, på den karga och ensliga Holmudden, reser sig Fårö fyr som ett monument över sjöfartens utveckling och havets faror. Att ta husbilen från er ställplats Fårö för en historisk djupdykning på denna plats belyser den lokala maritima historiens både mörka och ljusa sidor. Havet strax utanför öns östra udde döljer det förrädiska Salvorev, ett vidsträckt system av rörliga sandrevelsystem som under århundraden utgjort en dödsfälla för sjöfarten i Östersjön. Under 1800-talets första hälft inträffade en lång rad katastrofala skeppsbrott i området, vilket ledde till krav från både handelsflottan och militären på ökade säkerhetsåtgärder. Det beslutades därför 1846 att en storskalig fyrplats skulle etableras, och redan påföljande år, 1847, stod det drygt trettio meter höga fyrtornet färdigt. Byggnaden är en imponerande stenkropp som från början utrustades med den tidens spetsteknologi: rovoljelampor kombinerade med stora, blankpolerade paraboliska speglar för att reflektera ljuset så långt ut till havs som möjligt. Fyrtekniken har genomgått en fascinerande teknisk evolution på platsen. Under 1880-talet övergick man till fotogen för ett starkare sken, och senare installerades avancerade linsapparater och gasljus innan anläggningen slutligen blev helt elektrifierad under 1950-talet. Minst lika intressant som själva tornet är det bevarade fyrvaktarsamhället intill. De historiska fyrvaktarbostäderna, uthusen och källarna vittnar om ett isolerat men mycket strukturerat liv på udden. Att vara fyrvaktare var ett prestigefyllt men oerhört krävande statligt ämbete. Personalen, ofta bestående av en fyrmästare och flera assistenter med familjer, var tvungna att sköta drift och underhåll av optik och mekanik dygnet runt, oavsett väderlek. De fungerade även som observatörer för räddningsaktioner när fartyg trots fyren hamnade i nöd. Denna stränga men nödvändiga bemanning upprätthölls kontinuerligt fram till 1977, då hela driften slutligen automatiserades och personalen drogs in. Idag drivs fyren vidare av Sjöfartsverket och utgör alltjämt ett livsviktigt nautiskt hjälpmedel. Området runt fyren ägs av Statens fastighetsverk och är öppet för besökare som vill studera bebyggelsen. Ett besök på Holmudden från er ställplats Fårö ger en påtaglig kontakt med den statliga maritima infrastrukturens uppbyggnad och personalens hårda livsvillkor, allt inramat av Östersjöns vidsträckta horisont.
Holmudden, 624 66 Fårö
S:t Olofs kyrkoruin ett stenkast från en ställplats Fårö
Medeltida hanseatisk handel och en försvunnen hamn
Gamla hamnen på västra Fårö är för de flesta besökare vida känd för sitt spektakulära raukfält, inte minst klippformationen som populärt kallas för Hunden. Men platsen besitter även en djupt fascinerande och komplex historisk betydelse från den tidiga medeltiden som ofta förbises. Om man planerar en dagsutflykt hit från en bekväm ställplats Fårö är det av stort historiskt intresse att observera resterna av S:t Olofs kyrkoruin. Denna lågmälda men betydelsefulla fornlämning visar platsen för en mindre kalkstenskyrka som uppfördes under 1200-talet eller början av 1300-talet. Enligt stark historisk och dokumenterad tradition var denna helgedom tillägnad den norske 1000-talskungen Olof den helige, som efter sin död blev Nordens viktigaste skyddshelgon för sjöfarare och köpmän. Placeringen av en sådan kyrka just här indikerar med tydlighet att Gamla hamnen under denna expansiva period fungerade som en mycket etablerad ankarplats, nödhamn och internationell handelsnod i det nätverk som dominerades av Hansan. Medeltida handelsskepp, såsom de flatbottnade koggarna, navigerade längs kusterna och var helt beroende av skyddade vikar för att invänta gynnsamma vindar inför de riskfyllda överfarterna över Östersjön till fastlandet eller Baltikum. Arkeologiska undersökningar i vattnet utanför ruinen har påvisat rester av omfattande träkonstruktioner och bryggfundament, vilket starkt stöder teorin att platsen hade en välutvecklad och integrerad funktion i den maritima infrastrukturen. Områdets storhetstid som hamn fick dock ett långsamt och obönhörligt slut på grund av ett geologiskt fenomen: den postglaciala landhöjningen. Allt eftersom landmassan höjde sig blev det skyddande hamninloppet allt grundare, tills det slutligen inte längre medgav passage för de större lastfartygen. I takt med att handeln tvingades flytta till djupare vikar övergavs också kyrkan sannolikt under senmedeltiden eller 1500-talet, varpå den långsamt förföll. Idag återstår enbart de gräsövervuxna grundmurarna, strategiskt belägna strax intill det karga rauklandskapet. Ruinen konkretiserar på ett utmärkt sätt de direkta effekterna av hur geografiska och geologiska förändringar kan slå ut hela samhällsfunktioner. Att metodiskt studera dessa medeltida lämningar adderar en värdefull lager-på-lager-effekt av historiska fakta till besöket. En noggrann utflykt från en ställplats Fårö ger på detta sätt möjligheten att fullt ut ta del av hur Fårö var uppkopplat mot det tidiga europeiska handelssystemet.
Gamla hamnen, 624 66 Fårö
Utforska forntida Majgu röjr under en tur från en ställplats Fårö
Ett monumentalt bronsåldersröse och en förhistorisk gravplats
För den som hyser ett genuint intresse för den allra äldsta historien är Majgu röjr en fascinerande destination att addera till resplanen när man utgår från en ställplats Fårö. Majgu röjr är ett av Fårös största och mest imponerande bronsåldersrösen, beläget i skogstrakterna på öns östra sida. Fornlämningen härstammar från den nordiska bronsåldern, en epok som sträcker sig mellan cirka 1500 och 500 före vår tideräkning. Under denna långa tidsperiod genomgick begravningstraditionerna och det sociala systemet stora förändringar. Makthavare och betydelsefulla individer i samhället började begravas under enorma stenrösen, vilka ofta placerades på strategiska höjder eller nära den dåvarande havslinjen för att vara väl synliga från vattnet. Dessa rösen fungerade därmed inte enbart som gravar, utan också som starka visuella revirmarkeringar mot passerande skepp och främmande grupper. Majgu röjr mäter över 20 meter i diameter och är uppbyggt av tiotusentals manuellt samlade stenar, vilket vittnar om ett samhälle med stark organisation och förmåga att samordna massiva arbetsinsatser. Ur ett historiskt och geologiskt perspektiv är platsen extra intressant på grund av landhöjningen. När röset byggdes för över tre tusen år sedan låg det i direkt anslutning till Östersjöns yta och dominerade kustlinjen. Idag, på grund av att landmassan har höjt sig flera tiotals meter sedan istidens slut, ligger Majgu röjr inbäddat långt in i den tallskog som numera präglar östra Fårö. Att ta sig tid att vandra in till denna massiva konstruktion ger besökaren tid att reflektera över hur bronsålderns Fåröbor levde i ett landskap som såg radikalt annorlunda ut än dagens; med ett varmare klimat, vidsträckta lövskogar och en ekonomi som vilade på tidig boskapsskötsel och ett avancerat handelsnätverk där bärnsten och skinn byttes mot brons från den europeiska kontinenten. Att studera stensättningen i detalj ger en känsla av historiens enorma vingspann och människans vilja att lämna permanenta avtryck efter sig. En kort resa från en modern ställplats Fårö tar er därmed rakt in i den gotländska förhistorien och erbjuder en stark kontrast till öns mer sentida militära eller kyrkliga historia.
Majgu, 624 66 Fårö
Fördjupa er i den lokala historien på Fårö hembygdsgård från er ställplats Fårö
En bevarad tidskapsel över jordbrukets och säljägarnas hårda liv
I direkt anslutning till kyrkan ligger Fårö hembygdsgård, ett utomhusmuseum och ett ovärderligt historiskt arkiv som ger en detaljerad bild av det historiska vardagslivet på ön. Detta är ett utmärkt och mycket informativt stopp att göra när man har parkerat på en ställplats Fårö och vill förstå hur det var att verka och leva här innan moderniteten tog över. Hembygdsgården är skapad genom att äldre, hotade byggnader från olika delar av ön noggrant har monterats ned och sedan återuppförts på denna centrala plats för att bevara den unika lokala arkitekturen för framtiden. Bland byggnaderna återfinns traditionella manbyggnader, en klassisk gotländsk stubbakvarn för spannmålsmalning och flera ekonomibyggnader. Det som omedelbart fångar den arkitekturintresserades öga är de karakteristiska ag-taken. Fårö och Gotland har en lång och stark tradition av att täcka sina ekonomibyggnader med ag, ett kraftigt halvgräs som växer i de kalkrika myrarna. Skapandet av ett sådant ag-tak krävde stor hantverksskicklighet och var historiskt sett ett kollektivt arbete där grannar från hela socknen samlades för så kallade ag-täckningar, vilket fungerade som en viktig social institution i bondesamhället. Interiört erbjuder museets byggnader en rik samling av de bruksföremål och arbetsverktyg som utgjorde grunden i Fåröbornas självhushållning. Eftersom marken på ön var exceptionellt mager och ofta bestod av tunn jord ovanpå kalksten, var renodlat jordbruk sällan tillräckligt för överlevnad. Historien på hembygdsgården berättar därför ingående om kombinationsjordbrukets nödvändighet. Utställningarna rymmer allt från sälbössor, ljuster för fisket och redskap för fårskötsel till vävstolar och köksutrustning. Besökaren får en djupt respektfull insikt i det idoga arbete som krävdes för att få mat på bordet genom att kombinera åkerbruk med storskaligt nätfiske och riskfyllda expeditioner ut på packisen efter säl. Fårö hembygdsförening underhåller platsen kontinuerligt och ser till att denna agrara historia inte glöms bort i takt med att turismen har blivit öns huvudnäring. En förmiddag på hembygdsgården innan ni återvänder till bekvämligheten på er ställplats Fårö skapar en mycket djupare resonans och förståelse för den gotländska folksjälen och landskapets historiska utformning.
Fårö Hembygdsgård, 624 66 Fårö
Upptäck kalla krigets lämningar vid Batteri Fårö från din ställplats Fårö
Kustartilleriet och öns tid som en förbjuden militärzon
Den militärhistoriskt intresserade resenären bör inte missa möjligheten att studera de påtagliga resterna av Batteri Fårö, en plats som berättar om öns hyperstrategiska roll under det kalla kriget. Att navigera husbilen från en etablerad ställplats Fårö till öns nordöstra hörn innebär en resa in i en relativt modern men ändå historiskt sluten epok. Efter andra världskrigets slut blev Östersjön ett av de mest spända gränshaven i världen, en geopolitisk friktionsyta mellan Nato-anslutna länder och Warszawapakten under ledning av Sovjetunionen. Det alliansfria Sveriges svar på detta hot var att bygga upp ett extremt kraftfullt invasionförsvar, där kustartilleriet utgjorde en av hörnstenarna. Batteri Fårö, som började planeras och uppföras under efterkrigstiden, utgjorde en vital del av försvaret av det viktiga Fårösund och norra Gotland. Anläggningen bestod av tunga, kamouflerade artilleripjäser som var skyddade av djupt insprängda eller gjutna underjordiska betongbunkrar, radarstationer och ledningscentraler. Den ständiga hotbilden och den militära närvaron präglade Fåröborna och hela samhället starkt under flera decennier. Faktum är att den militära sekretessen kring dessa anläggningar var så hög att hela norra Gotland, inklusive Fårö, under lång tid var klassificerat som ett militärt skyddsområde. Detta innebar ett strikt och ovillkorligt förbud för alla utländska medborgare att överhuvudtaget vistas på ön. Denna totala isolering från internationell turism hävdes inte förrän i slutet av 1990-talet, i takt med att kalla kriget tog slut och hotbilden i Östersjön bedömdes ha minskat. Under det tidiga 2000-talet inleddes en omfattande militär nedrustning i Sverige, vilket resulterade i att Batteri Fårö och många liknande anläggningar avvecklades. Kanonerna skrotades och många av de underjordiska anläggningarna plomberades med betong för gott. Trots detta finns idag tydliga spår kvar i terrängen; fundament, observationsvärn, maskinbyggnader och avspärrningar i betong och stål reser sig ur den karga fyrsiluriska kalkstenen. Att promenera i dessa områden från er ställplats Fårö ger en allvarstyngd inblick i den totalförsvarsstrategi som länge dikterade villkoren för Sveriges infrastruktur och ger värdefull insikt i den moderna säkerhetspolitiska historien, vars efterdyningar än i dag påverkar regionen.
Hultungs, 624 66 Fårö