Din Ställplats i Kristinehamn: Husbil & Husvagn
Ställplats Kristinehamn: Sevärdheter & Aktiviteter
Loading...
4 campingar i området
Badsta Camping
Hitta din perfekta ställplats på Badsta Camping i Storfors! Njut av pool, spa, fiske & natur vid sjön Möckeln. Fullservice för husbil/husvagn. Boka nu!
Lungsunds Camping
Upptäck Lungsunds ställplats i Värmland! Naturnära parkering för husbil/husvagn med el, vatten, dusch, WC & tömning. Nära strand, vandring & utegym.
Kristinehamn Herrgårdscamping & Stugor
Upptäck Kristinehamn Herrgårdscamping! Ställplatser & stugor vid Vänern. El, servicehus, restaurang, spa, padel, äventyrsgolf. Nära centrum & Picasso.
Degernäs Camping
Naturskön ställplats vid Letälven på Degernäs Camping. Anpassade tomter för husbil/husvagn, el, golfbana, badstrand, fiske & hundbad. Boka nu!
Kombinera husbilslivet med spännande kulturarv i Värmland
Upptäck historisk magi nära din ställplats i Kristinehamn
Att rulla in i natursköna Värmland och slå läger med husbilen är en alldeles särskild och frihetsfylld känsla. När du väljer att parkera på en ställplats i Kristinehamn får du inte bara en fantastisk närhet till Vänerns glittrande vatten och lummiga skogar, utan också den perfekta utgångspunkten för att utforska en region som andas fängslande kultur och rik historia. Staden har i flera århundraden varit en otroligt viktig knutpunkt för både handel och sjöfart. Detta rika arv har lämnat spännande avtryck i hela landskapet som bara väntar på att upptäckas av nyfikna husbilsresenärer. För många är det just denna oslagbara kombination av rogivande natur och intressant historia som gör att man ständigt återvänder till sin favoritplats. Att boka en ställplats i Kristinehamn bjuder in till en resa genom tiden, från stormaktstidens blomstrande järnhandel till det pittoreska och idylliska stadslivet från förra sekelskiftet.
När handbromsen är dragen, stödbenen är nere och markisen är utfälld är det dags att se vad omgivningarna har att erbjuda. En av de allra största fördelarna med att utgå från en bra ställplats i Kristinehamn är just den flexibla bekvämligheten. Du kan i lugn och ro lämna husbilen eller husvagnen tryggt parkerad för att ge dig ut på upptäcktsfärd. Vare sig du föredrar att snöra på dig de bekväma promenadskorna, ta cykeln längs de välskötta och vackra cykellederna ut mot skärgården, eller kanske nyttja den lokala infrastrukturen, finns det gott om fascinerande mål inom bekvämt räckhåll. Överallt i staden och dess natursköna utkanter finns tydliga påminnelser om svunna tider. Du hittar allt från imponerande gamla bruksmiljöer och ståtliga herrgårdar till anrika kyrkor och spännande fornlämningar från svunna tidevarv.
Stadens stolta historia är djupt rotad i den värmländska järnhanteringen, och spåren av detta lever kvar än idag. Förr i tiden var detta den livliga platsen där enorma mängder tungt stångjärn från de djupa skogarna i norra Värmland och Bergslagen fraktades ner. Här vägdes godset i stadens historiska järnvåg innan det med handkraft lastades på väntande segelfartyg. Därefter transporterades rikedomen vidare ut i Europa och världen via det storslagna innanhavet Vänern. Denna dynamiska och lönsamma epok har format arkitekturen och människorna i grunden. När du strosar genom de äldre historiska kvarteren, med sina charmiga trähus och blanka kullerstensgator, kan du nästan höra bruset från forna dagars intensiva hamnliv. Genom att besöka områdets omsorgsfullt bevarade kulturarv får du snabbt en mycket djupare förståelse för hur livet en gång gestaltade sig för dåtidens hårt arbetande sjöfarare, driftiga köpmän och mäktiga brukspatroner.
För dig som älskar camping- och husbilslivet handlar resan ofta om att finna de där unika guldkornen längs vägen. Att rulla in på en havsnära och central ställplats, Kristinehamn erbjuder flera fina alternativ, innebär att du vaknar upp till frisk sjöluft med friheten att utforma dagen precis som du vill. Du kanske börjar morgonen med en kopp rykande hett kaffe under markisen innan du tar en uppfriskande promenad bort till en medeltida kyrkoruin eller ett bevarat gästgiveri. Att kombinera den moderna friheten i det bekväma semesterlivet med berikande historiska utflykter skapar en minnesvärd vistelse fylld av härliga kontraster.
Det blir en semester där du helt själv bestämmer tempot. Oavsett om du är en inbiten historieentusiast som vill läsa varje liten informationsskylt och fördjupa dig i hembygdsgårdarnas arkiv, eller om du bara njuter av att insupa den fridfulla atmosfären i ett bedårande kulturlandskap, finns det garanterat något här som fångar ditt intresse. En välvald ställplats i Kristinehamn ger dig helt enkelt nyckeln till en vistelse där rogivande avkoppling och nyfiken kunskapstörst möts på det allra bästa sättet. Att semestra vid innanhavet är att ge sig själv tid att njuta av både nuet och det förflutna på en och samma gång.
För att underlätta planeringen av dina lediga dagar och för att du ska kunna maximera hela din upplevelse vid Vänerns vackra strand presenteras här en inbjudande guide till dåtiden. Gör dig redo att resa tillbaka i historien, känn historiens vingslag i varje hörn och låt dig inspireras av alla fängslande berättelser som gömmer sig precis runt knuten från din husbil. Här nedanför följer en noga utvald lista över unika och historiska sevärdheter i Kristinehamn som absolut förtjänar ett besök under ditt nästa äventyr.
Runstenen vid Järsberg
Urnordisk historia från 500-talet
Runstenen vid Järsberg, ofta refererad till som Järsbergsstenen, är en av Sveriges mest betydelsefulla historiska lämningar från järnåldern och utgör ett oumbärligt besöksmål för den som är intresserad av tidig nordisk historia. Stenen härstammar från 500-talet e.Kr., vilket historiskt sett placerar den under folkvandringstiden, en dynamisk period präglad av stora folkförflyttningar i Europa. Den skiljer sig därmed markant från de mer allmänt förekommande och yngre vikingatida runstenarna [1.7]. Inskriften är utförd med den äldre, urnordiska runraden, känd som den 24-typiga futharken. Denna skrift är betydligt svårare att tolka för moderna forskare, men Järsbergsstenens text har omsorgsfullt analyserats av framstående runologer och lyder i svensk översättning ungefär: "Ljuv heter jag, Hrafn heter jag. Jag, erilen, ristade runorna." Ordet eril tros här syfta på en form av runmästare, präst eller tidig hövding, vilket indikerar att personen som lät resa stenen tillhörde samhällets absoluta elit. Fyndhistorien kring stenen är dessutom mycket väldokumenterad och speglar 1800-talets agrara utveckling. Under århundraden låg runstenen helt dold och bortglömd under jorden, troligen omkullkastad eller begravd under medeltiden. Det var först i slutet av november år 1862 som den återupptäcktes av den lokala nämndemannen Carl Ersson, när han bedrev odlingsarbete och stötte på en stenbunden kulle. Genom läroverkskollegan J.W. Alsterlund kom det sensationella fyndet snabbt till den akademiska forskningens kännedom. Stenen restes därefter på exakt samma kulle där den hade påträffats, vilket gör att besökare idag kan uppleva monumentet i sin ursprungliga historiska kontext. Platsen vittnar om att området runt dagens Kristinehamn var en viktig och maktpolitisk centralbygd redan under tidig järnålder. Närheten till Letstigen, en färdväg med rötter i förhistorisk tid som sammanlänkade Mälardalen med Norge, understryker ytterligare platsens enorma strategiska värde för handel och militära förflyttningar. Arkeologiska undersökningar i modern tid har visat att stenen restes i en miljö som sannolikt var rik på andra fornlämningar, vilka med tiden har odlats bort. För dig som reser i området är detta ett utmärkt och lärorikt utflyktsmål. Efter att ha installerat dig på en bekväm ställplats Kristinehamn är det smidigt att ta sig ut till Järsberg. Området inbjuder till sakliga och intressanta historiska vandringar där man verkligen kan uppleva genuin svensk forntid bevarad i ett öppet och traditionsrikt jordbrukslandskap.
Järsberg, 681 95 Kristinehamn
Österviks kapell
Unik 1800-talsarkitektur och fascinerande historia
Österviks kapell erbjuder en djuplodande och fascinerande inblick i 1800-talets lokala historia och uppvisar en i regionen helt särpräglad nygotisk arkitektur. Byggnaden uppfördes mellan åren 1869 och 1872 på direkt initiativ av greve Rudolf Adlersparre och hans hustru Ida Broms, som vid den tiden var ägare till det mycket inflytelserika och närbelägna Gustafsviks säteri. Paret drivdes av ett starkt socialt patos, och arkitekten bakom verket var ingenjören Albert Forsell, som var rikskänd för att bland annat ha ritat Oscar II:s sommarresidens Sofiero slott utanför Helsingborg. Kapellet konstruerades ursprungligen med ett flertal mycket progressiva samhällsnyttiga syften i åtanke. Utöver att fungera som ett vackert sakralt kyrkorum för godsets underlydande, inrymde byggnaden även välbehövliga skollokaler, samt fullgoda tjänstebostäder för både präst och lärare. Ett av de mest anmärkningsvärda historiska fakten är att det var i dessa specifika lokaler som Sveriges allra första dokumenterade skolbespisning ägde rum. Ida Broms insåg att barnen inte kunde tillgodogöra sig undervisningen på fastande mage, vilket odiskutabelt ger byggnaden en särskild och mycket viktig plats i den svenska utbildningshistorien. Det robusta röda teglet som användes för att resa kapellets väggar kom dessutom direkt från Gustafsviks eget lokala tegelbruk, vilket demonstrerar dåtidens självhushållande bruksekonomi. Under 1900-talet tog kapellets historia en minst sagt annorlunda och färgstark vändning när den kände skulptören och konstnären Erik Rafael-Rådberg förvärvade egendomen år 1922. Han använde det intilliggande mejeriet som sin ateljé och bodde själv inne i själva kapellbyggnaden under fyra decennier fram till 1963. Det finns många väldokumenterade historiska redogörelser om att den excentriske konstnären lät bygga ett loft högt uppe i kapellet, dit han klättrade upp på en lina för att övernatta i en riktig likkista. Utöver kulturhistorian bjuder byggnaden på biologiska rariteter; i den murade källaren under huvudbyggnaden kan man än i dag hitta en sällsynt art av grottspindel, Meta menardi, som hänger sina karaktäristiska vita äggkokonger i taket. Att besöka kapellet är logistiskt mycket enkelt och smidigt. Har du parkerat ditt fritidsfordon på en ställplats Kristinehamn tar det bara några minuter att förflytta sig till Östervik. Byggnaden och dess unika interiör, som idag vårdas av en stiftelse, utgör en mycket pålitlig källa till fackmässig lokalhistorisk kunskap.
Östervik, 681 95 Kristinehamn
Järnleden
Historisk transportled från 1600-talet
Järnleden är en av Sveriges historiskt sett mest betydelsefulla transportvägar och utgör en fundamentalt central del av Kristinehamns och hela Värmlands tidiga industrihistoria. Redan under slutet av 1400-talet började upptrampade stigar och enklare vägar i detta specifika område att användas mer systematiskt för att transportera nybrutet järn från hyttorna i den resursrika Bergslagen ner mot Vänerkustens viktiga utskeppningshamnar. Det var dock under 1600-talet som transportleden formaliserades och fick sin verkliga nationella och storpolitiska betydelse. Sveriges konung Gustav Vasa hade tidigt insett Bergslagens strategiska värde för nationens ekonomi, men det var framför allt hans son, Hertig Karl (sedermera Karl IX), som strukturerade upp järnhanteringen och tvingade fram förbättringar av infrastrukturen. Ortens ursprungliga namn var Bro, på grund av bron över floden Varnan, och den enorma stadsbildningen som sedermera ledde fram till att staden fick stadsprivilegier och namnet Kristinehamn år 1642 drevs i allra högsta grad fram av just järnhanteringens snabba expansion. Under en oavbruten period av över 100 år från mitten av 1700-talet fungerade staden som det absoluta och odiskutabla centrumet för hela Bergslagens samlade järnexport. Världsmarknadspriset på stångjärn, som var avgörande för skeppsbyggnad och vapenindustri i Europa, dikterades under en period direkt i Kristinehamn. Det ankommande järnet fraktades ner till den statliga lokala järnvågen för att kvalitetstestas av en särskild tjänsteman, järnvräkaren, innan det vägdes och taxerades. De statliga avgifterna från denna noggranna hantering utgjorde stadens i särklass största inkomstkälla. Idag är Järnleden en väl underhållen och 30 kilometer lång vandringsled som sträcker sig från Bergsjötorp och Hytte hela vägen ner till stadens centrala gästhamn. Längs den välmarkerade och historiskt rika sträckan passeras ett stort antal platser av djupt kulturhistoriskt intresse, inklusive två före detta storskaliga järnbruk, bevarade hyttruiner, uråldriga fornborgar och tydliga lämningar av gamla kolbottenplatser. Många turister som har bokat en välbelägen ställplats Kristinehamn väljer att utforska utvalda etapper av denna led under sin vistelse. Leden ger besökaren en direkt fysisk kontakt med det historiska kulturlandskapet, och de många informativa skyltarna utgör en mycket tillförlitlig källa för att förstå hur den svenska industrins barndom egentligen såg ut i praktiken.
Gästhamnen, 681 30 Kristinehamn
Gustafsviks herrgårdspark
Spåren efter ett av Värmlands förnämsta säterier
Gustafsviks herrgårdspark bevarar spåren av det som under flera århundraden var en av Värmlands absolut mest praktfulla, inflytelserika och ekonomiskt starkaste egendomar. Även om själva huvudbyggnaden tragiskt nog förstördes i en mycket omfattande och svårsläckt brand under 1900-talet, finns den intakta engelska parken och ett flertal tillhörande äldre ekonomibyggnader pietetsfullt bevarade för eftervärlden. Dessa lämningar ger en mycket tydlig och saklig bild av herrgårdsanläggningens forna arkitektoniska storhet och dess djupa ekonomiska betydelse för hela regionen. Egendomens dokumenterade historia sträcker sig långt tillbaka i tiden, med rötter i medeltiden, men dess utveckling är tätt sammankopplad med den framväxande regionala adeln och den lukrativa bruksindustrin under stormaktstiden. Den inflytelserika adelssläkten Linroth var under mycket lång tid ägare till säteriet, och framför allt kapten Carl Axel Linroth utmärkte sig genom att utveckla det omgivande jordbruket och modernisera byggnaderna ansenligt under sin aktiva levnad. En extra intressant och lokalt mycket uppskattad historisk detalj är att den rikskända profilen Margareta Christina Åbergsson, som är allmänt känd genom det historiska uttrycket "Sola i Karlstad", faktiskt föddes och levde sina allra första år på just Gustafsviks herrgård, där hennes föräldrar arbetade. Under 1700- och framförallt 1800-talet utvecklades Gustafsvik till ett närmast helt självförsörjande och storskaligt lokalt samhälle. Här bedrevs ett mycket rationellt och modernt lantbruk för sin tid, och man lät även uppföra ett eget industriellt tegelbruk. Det brända teglet från detta lokala bruk användes inte bara för att bygga ut herrgårdens egna flygelbyggnader och lador, utan levererade också högkvalitativt byggnadsmaterial till stora delar av det snabbt växande Kristinehamn, bland annat vid bygget av det tidigare nämnda Österviks kapell. Idag bjuder parken in till avkopplande rekreation bland storslagna, sekelgamla ekar och sällsynta trädgårdsväxter som tacksamt nog har överlevt sedan anläggningens absoluta glansdagar. Landskapsarkitekturen skvallrar om de rådande stilidealen där strama barockträdgårdar med tiden ersattes av mjukare och mer romantiska engelska parker. Med en centralt placerad ställplats Kristinehamn som utgångspunkt är det både enkelt och tidseffektivt att besöka Gustafsviks historiska domäner och promenera på dess ägor. Informationsskyltarna i det grönskande området håller en mycket hög fackmässig standard och förklarar noggrant platsens både agrara och industriella arv för den nutida besökaren.
Gustafsvik, 681 95 Kristinehamn
Kvarteret Vågen och den historiska stadskärnan
Hus från 1700- och 1800-talet i en levande trästad
Kvarteret Vågen och den extremt välbevarade historiska trähusbebyggelsen i centrala Kristinehamn vittnar med stor tydlighet om stadens avgörande tidiga roll som en helt central knutpunkt för den svenska exportindustrin. Redan från det formella stadsbildandet under mitten av 1600-talet var det uteslutande hanteringen av stångjärn från Värmlands vidsträckta Bergslag som dikterade stadens fysiska och ekonomiska utveckling. Det utvunna järnet transporterades mödosamt ner till staden där det, enligt mycket strikta statliga lagar, var tvunget att väga in och kvalitetskontrolleras på den lokala järnvågen innan det lagligen fick skeppas vidare över Vänerns vatten ner mot Göteborg. Denna stadslagstadgade vågavgift utgjorde Kristinehamns tveklöst viktigaste inkomstkälla under mycket lång tid. Kvarteret Vågen utgör själva den dunkande kärnan för denna historiska verksamhet. Än idag ligger gatumönstret och de äldre hamnstrukturerna i staden på ett sätt som direkt speglar 1700- och 1800-talens mycket komplexa logistiska behov. År 1804 drabbades Kristinehamn av en omfattande och djupt förödande stadsbrand som lade enorma delar av den ursprungliga trästaden i aska. Med stor handlingskraft organiserades omedelbart en strukturerad återuppbyggnad. Man rätade systematiskt ut stadens gator och introducerade ett striktare rutmönstersystem med bredare genomfarter för att framöver effektivare kunna förhindra liknande eldsvådor. Detta planeringsideal präglar starkt dagens centrala stadsbild. Många av de välbevarade och gedigna träbyggnader och borgargårdar som numera kantar till exempel Trädgårdsgatan uppfördes under decennierna omedelbart efter denna brand. Ett utmärkt exempel är Grundelsgården, vars nuvarande byggnad timrades upp kort efter en tidigare brand redan 1777, samt Blombergsgården som kopparslagsmästaren Anders Blomberg lät uppföra på 1820-talet. Dessa solida hus är utmärkta representanter för den sydskandinaviska trästadstraditionen, där rejäla timmerkonstruktioner ofta försågs med målad fasadpanel och subtila klassicistiska detaljer för att ge ett mer statushöjande och ståndsmässigt intryck. Här finner man också historiska artefakter såsom 'Lusasken', en insamlingsbössa som ursprungligen bar en Lucia-bild och nyttjades för att samla in medel till arbetslösa och utsatta sjömän. För den historieintresserade resenär som valt att utgå från en ställplats Kristinehamn, ligger dessa genuint bevarade historiska kvarter ofta bara en mycket kort promenad bort. De uppsatta informationsskyltarna i området erbjuder fyllig och faktagranskad information om stadens tidiga kommersiella och sociala funktioner.
Hovslagaregatan, 681 30 Kristinehamn
Bojorten Christine af Bro
Den flytande symbolen för stadens industriella arv
Bojorten Christine af Bro utgör en fascinerande och flytande påminnelse om Kristinehamns djupa rötter som en av Sveriges allra viktigaste hamnstäder. En bojort är en specifik skeppstyp med rötter i Nederländerna och Flandern, ursprungligen designad för att bedriva säker frakt längs Nordsjöns mycket grunda kuster och i trånga kanaler. Konstruktionen utmärks historiskt sett av en helt flat och förhållandevis bred botten, samt att skeppet saknar en traditionell djupgående köl; i stället är bojorten utrustad med stora läbord på sidorna, vilka effektivt fälls ner i vattnet för att minska skeppets avdrift när det kryssar i motvind. Denna båttyp visade sig vara alldeles idealisk för att navigera de grunda vattnen i Vänern under 1600- och 1700-talet, då den massiva och ständigt växande järnexporten från Bergslagen nådde sin absoluta kulmen. Att bojorten spelade en så fullkomligt livsavgörande roll för Kristinehamns ekonomiska framväxt bevisas starkast av att drottning Kristinas förmyndarregering år 1642 beordrade att just en bojort skulle utgöra stadens officiella stadsvapen, ett arv som vårdas än idag. Med tiden trängdes dock dessa unika fartyg helt undan av nyare fartygstyper och ångbåtar, och de historiska bojortarna försvann spårlöst från de svenska farvattnen. Men i slutet av 1997 lanserades ett ambitiöst kulturturistiskt projekt i Kristinehamn, finansierat delvis via EU-medel, med syftet att från grunden bygga en modern, fullskalig replika för att på så vis återskapa denna viktiga del av det lokala kulturarvet. Efter flera år av komplicerat hantverk med autentiska metoder och solitt ekträ ägde den högtidliga sjösättningen rum i maj 2002, och jungfrufärden genomfördes framgångsrikt i juni 2005. Fartyget mäter 29,5 meter i längd inklusive bogsprötet, väger omkring 130 ton, och har under åren anpassats interiört för att återspegla den rustika miljön från 1600-talet, samtidigt som de modernaste säkerhetskraven uppfylls. Idag bedriver fartyget regelbunden turisttrafik på Vänern och drar besökare från hela Europa. För resenärer som använder sig av en ställplats Kristinehamn är hamnområdet där fartyget ligger förtöjt ett självklart och mycket lättillgängligt mål. Det erbjuder en unik och saklig insikt i den komplexa logistik och skeppsbyggnadskonst som bokstavligen byggde staden och lade grunden för den moderna svenska exportindustrin.
Gästhamnen, 681 30 Kristinehamn
Bjurbäckens slussar
Ett ingenjörshistoriskt mästerverk i Bergslagen
Bjurbäckens slussar är ett enastående och extremt välbevarat ingenjörshistoriskt minnesmärke som utgör en vital del av Bergslagskanalen, och som berättar en mycket gripande historia om 1800-talets kamp för att bemästra svåra transportutmaningar. I flera århundraden var transporterna av det tunga och oumbärliga stångjärnet från hyttorna kring Filipstad och Storfors ner till utskeppningshamnen i Kristinehamn förenade med enorma svårigheter. Vägarna var ofta osedvanligt smala, branta och i uselt skick, och omlastningarna mellan de olika sjösystemen och landsvägarna var både extremt tidsödande och dyrbara för dåtidens mäktiga bruksägare. I mitten av 1800-talet uppstod ett massivt krav på modernisering för att effektivisera järnets väg till Vänern. Som ett direkt resultat av detta invigdes Asphytte- och Bjurbäckskanalerna under stort pompa och ståt år 1857. Detta länkade äntligen samman sjöarna till ett nästan sju mil långt farbart system. Slusstrappan vid Bjurbäcken blev kronan på verket i detta komplexa kanalbygge och utgjordes av en magnifik anläggning som än i dag förmår att imponera på teknikintresserade besökare. Kanalen underlättade dramatiskt transporten av järn, och under systemets absoluta guldålder på 1860- och tidiga 1870-talet rådde det en oavbruten, febril aktivitet längs den nybyggda farleden. Enbart under ett enda rekordår dokumenterades det noggrant att hela 1 369 moderna ångbåtar och otroliga 3 243 tungt lastade pråmar passerade genom just Bjurbäckens slussar. Kanalbolagets intäkter sköt snabbt i höjden och framtiden såg mycket ljus ut. Emellertid blev kanalens period som huvudsaklig ekonomisk transportled förvånansvärt kortlivad. Redan under slutet av 1870-talet, när Östra Värmlands Järnväg slutligen färdigställdes och skapade en ännu snabbare och mer pålitlig åretruntdrift landvägen, utkonkurrerades kanaltrafiken snabbt, och slussarnas betydelse för den tunga godstrafiken upphörde i stort sett helt. Trots denna ekonomiska nedgång undkom anläggningen tacksamt nog förfall, och slussarna underhålls idag för fritidsbåtar och historieturism. Miljön kring slussarna bjuder på en genuint historisk atmosfär med bevarade slussvaktarbostäder och en lummig, rogivande kanalnatur. För turister som valt en välplacerad ställplats Kristinehamn för sin vistelse utgör Bjurbäckens slussar, belägna strax norr om staden, en högst lämplig och mycket informativ dagsutflykt för att få en helhetsbild av hur den gamla svenska transportinfrastrukturen fungerade och utvecklades.
Bjurbäcken, 688 91 Storfors
Kristinehamns historiska museum
Järnets och handelsmännens lokala historia
Kristinehamns historiska museum fungerar som stadens allra främsta bevarare av lokalhistorisk kunskap och är en nödvändig utgångspunkt för alla som vill förstå den fascinerande utvecklingen från obetydlig lantort till ett av norra Europas viktigaste handelsnav. Museet är mycket strategiskt och historiskt korrekt inrymt i den omsorgsfullt renoverade gamla stallbyggnaden vid Wahlundsgården, centralt beläget i det riksbekanta och historiskt betydande Kvarteret Vågen. Byggnaden i sig är ett monument över 1800-talets framgångsrika borgarklass; familjen Wahlund var en av de mest framstående köpmannasläkterna i staden och deras handelsgård utgjorde en vital del av stadens dynamiska näringsliv under årtionden. På museets övre våningsplan presenteras den djuplodande och mycket faktatäta permanenta utställningen 'Järnet födde staden', som skildrar det obevekliga sambandet mellan de värmländska järnbruken och Kristinehamns framväxt. Utställningen belyser på ett synnerligen professionellt sätt hur staden, under specifika perioder på 1700- och 1800-talen, upprätthöll en global maktposition. Det var nämligen här, i samband med den storslagna och årliga Fastings marknad som hade rötter ända bak till 1688, som representanter för Bergslagens alla hyttor samlades med stormaktskapitalister och utländska uppköpare från Göteborg för att förhandla och slutgiltigt fastställa världsmarknadspriset på stångjärn. Detta järn var därefter fundamentalt för att bygga upp nationers militära flottor och industrialisera stora delar av västvärlden. Museet ställer också ut autentiska verktyg, historiska dokument och modeller av stadens äldre våganläggningar, vilket ger besökaren en handfast och saklig upplevelse av de enorma arbetsinsatser som krävdes i det förindustriella samhället. Utöver basutställningen erbjuds kontinuerligt välproducerade tillfälliga utställningar på nedre plan som täcker andra specifika eror, händelser och lokala personligheter från trakten. Kunskapsförmedlingen bygger på strikt fackmässiga rön och ger därmed mycket hög tillförlitlighet. Att avlägga ett besök här är starkt att rekommendera direkt vid ankomsten till staden. Om man reser med husbil eller husvagn och står bekvämt på en ställplats Kristinehamn, är museet en idealisk och lättillgänglig plattform som ger en oumbärlig bakgrundsförståelse innan man beger sig ut i terrängen för att studera de fysiska historiska platserna och monumenten i och utanför den gamla trästaden.
Södra Hamngatan 1A, 681 30 Kristinehamn