Ställplats Storuman: Din Port till Lapplands Äventyr
Bekväma Ställplatser för Husbil & Husvagn i Storuman
Loading...
13 campingar i området
En tidsresa från samisk kultur till nybyggarepoken
Upptäck spännande historia nära din ställplats Storuman
Att rulla in med husbilen i Lapplands storslagna natur är en alldeles speciell känsla, en upplevelse som förenar obegränsad frihet med ett oslagbart lugn. Oavsett om resan har gått längs den mytomspunna Inlandsbanans sträckning, via natursköna Blå Vägen eller genom djupa norrländska skogar, infinner sig en djup ro när motorn slutligen stängs av för dagen. När sökandet resulterar i en perfekt ställplats Storuman, öppnar sig en helt ny värld av upplevelser precis utanför husbilsdörren. För många besökare är det den orörda vildmarken, de spegelblanka sjöarna och de mäktiga fjällvyerna som lockar allra mest. Men den här vackra regionen i Västerbottens inland bär också på en otroligt rik och mångfacetterad berättelse som sträcker sig många århundraden tillbaka i tiden. Att kombinera den bekvämlighet som husbilslivet erbjuder med en spännande djupdykning i det lokala kulturarvet är det absolut bästa sättet att verkligen lära känna platsen på riktigt.
Denna vidsträckta bygd har i århundraden fungerat som en livsviktig knutpunkt där vitt skilda kulturer, fascinerande livsöden och traditionella näringar har mötts. Här ute, i gränslandet mellan storslagen fjällvärld och djup taiga, finns oerhört tydliga spår från den tidiga samiska kulturen. Samerna har inte bara format det omgivande landskapet genom generationer av varsamt brukande, utan även namngivit många av de magiska platser som idag lockar långväga gäster. Långt senare anlände de beslutsamma nybyggarna, vilka med enorm handlingskraft och stark framtidstro bröt ny mark i den karga men osannolikt vackra vildmarken. Därefter följde dynamiska epoker som präglades av storskaligt skogsbruk, skicklig flottning längs de strida älvarna och inte minst framväxten av den ikoniska Inlandsbanan. Varje historisk epok har lämnat sina unika avtryck, både diskret ute i naturen och i form av välbevarade, storslagna historiska landmärken.
Med en trivsam och välplacerad ställplats Storuman som trygg utgångspunkt under resan, skapas de allra bästa förutsättningarna för att utforska dessa norrländska skatter i helt egen takt. Att ha tillgång till en bra bas innebär att stressen med att ständigt leta nytt nattläger helt försvinner. I stället kan dagarna ägnas åt rofyllda och berikande utflykter i närområdet. Det centrala geografiska läget gör det enkelt att nå många av områdets mest betydelsefulla historiska platser på bara en kort tur. Det ger en fantastisk möjlighet att verkligen leva sig in i hur livet en gång gestaltade sig i Lappland, från de tuffa vintrarna i timmerkojorna till den enorma framtidstro som spirade när järnvägen drogs fram genom obygden.
Tänk dig att spendera en solig förmiddag med att vandra bland uråldriga fornlämningar, upptäcka gamla nybyggargårdar eller besöka välbevarade kulturbyggnader som bär på hundratals år av minnen. När eftermiddagen sedan smyger sig på, och benen börjar kännas trötta efter dagens historiska expeditioner, är det underbart enkelt att återvända till husbilen. Där går det att njuta av en nybryggd kopp kaffe i kvällssolen, omgiven av den oslagbara norrländska stillheten. Att i lugn och ro reflektera över dagens alla intryck medan mörkret sakta sänker sig över sjön Uman är en helt obeskrivlig känsla. Att boka in sig på en bra ställplats Storuman ger helt enkelt den optimala balansen mellan äventyrlig upptäckarglädje under dagtid och total, ostörd avkoppling när kvällen nalkas.
För alla som älskar att resa med husbil eller husvagn är detta område en riktig guldgruva. Oavsett om den primära ambitionen är att fördjupa sig i de fascinerande tekniska detaljerna kring Inlandsbanans historiska tillkomst, beundra storslagen träarkitektur, eller om det bara finns en allmän nyfikenhet på hur den norrländska vardagen såg ut förr i tiden, så finns det garanterat något som kommer att fånga intresset. Det är just denna blandning av tillgänglig infrastruktur och storslagen historik som gör destinationen så unik.
För att göra vistelsen så minnesvärd, lärorik och innehållsrik som möjligt följer här ett noggrant urval av de allra mest intressanta och sevärda historiska platserna i och omkring orten. Låt de svunna tiderna inspirera till nya insikter, sträck på benen efter körningen och ta steget ut på en fängslande tidsresa i den lappländska myllan. Nedan presenteras en väl genomtänkt lista över lokala, historiska sevärdheter som absolut inte får missas när ni besöker er utvalda ställplats Storuman.
Stensele kyrka
Ett storslaget monument över det tidiga nybyggarsamhället
När du utforskar regionen och har parkerat husbilen eller husvagnen på en bekväm ställplats i Storuman är ett besök vid Stensele kyrka ett absolut måste för alla med intresse för svensk kulturhistoria. Denna imponerande och vackra träkyrka, som ofta omnämns som en av landets allra största i sitt slag, färdigställdes år 1886. Dess tillkomst är en fascinerande berättelse om djup tro, extremt hårt arbete och ett lokalsamhälle som tvingades offra mycket för att förverkliga ett gemensamt mål. Vid slutet av 1800-talet var Stensele bygdens odiskutabla centrum och huvudort, en position samhället innehade långt innan järnvägens ankomst kom att rita om den demografiska kartan och flytta maktens centrum till det nygrundade Storuman. Beslutet att bygga en så pass enorm kyrka, med ursprunglig sittplats för över 2 000 personer, var rotat i den så kallade kyrkplikten och den snabbt växande befolkningen i socknen. Den storslagna arkitekturen, med sina nygotiska fönster och sin resliga spira, ritades av arkitekten Carl Gustaf Boman och uppfördes i stort sett helt med handkraft av lokala bybor. Timret höggs i de omgivande skogarna, fraktades med häst och släde över frusna sjöar under bittra vintrar, och bearbetades sedan med yxa, bila och såg på plats. Denna enorma kollektiva ansträngning innebar att många nybyggare och bönder var tvungna att lämna sina egna gårdar under långa perioder, vilket skapade stora påfrestningar på deras familjer och hushåll. När man i dag kliver över tröskeln till Stensele kyrka slås man omedelbart av den enorma rymden och det fantastiska ljusinsläppet. Interiören har lyckats bevara mycket av sin ursprungliga karaktär från slutet av 1800-talet. Särskilt anmärkningsvärda är de stora och detaljrika ljuskronorna, de handmålade detaljerna och den vackra altartavlan. Under många årtionden saknade kyrkan ett ordentligt uppvärmningssystem, vilket innebar att gudstjänsterna under midvintern hölls i extrem kyla, där församlingsmedlemmarna tvingades sitta fullt påpälsade i djurpälsar. Byggnaden står i dag som en kraftfull symbol för den viljestyrka och den gemenskap som präglade södra Lapplands befolkning under en tid av stor omvandling. För dig som söker historiska utflyktsmål från din valda ställplats i Storuman, erbjuder kyrkan och den intilliggande historiska kyrkogården en djupt gripande och saklig inblick i regionens förflutna. Det är en plats som bjuder in till eftertanke kring hur de tidiga bosättarna formade det landskap och det samhälle vi kan njuta av i dag.
Stensele, 923 92 Storuman
Storumans järnvägsstation och gamla järnvägshotell
Kulturhistoriska byggnader från Inlandsbanans guldålder
För att verkligen kunna greppa Storumans ursprung och explosiva utveckling måste man djupdyka i ortens dramatiska järnvägshistoria. Fram till början av 1920-talet bestod den plats som vi i dag känner som Storuman, då kallad Luspen, endast av ett fåtal enkla gårdar och ett rudimentärt sågverk i vildmarken. Hela denna tillvaro vändes upp och ner när staten fattade det strategiska beslutet att dra Inlandsbanan genom regionen. Järnvägen var ett enormt nationellt infrastrukturprojekt, till stor del motiverat av försvarspolitiska skäl för att kunna flytta trupper och material skyddat i inlandet, men också för att effektivt kunna exploatera norra Sveriges enorma skogs- och malmtillgångar. När terrängen runt dåvarande centralorten Stensele bedömdes som för svårbyggd, lades stationen i stället vid stranden av sjön Storuman. I november 1923 rullade det första frustande ångtåget in, och därmed föddes ett helt nytt industrisamhälle som kom att locka till sig rallare, ingenjörer, handelsmän och äventyrare. Både det magnifika stationshuset och det intilliggande, pampiga järnvägshotellet designades av Statens Järnvägars välkände och produktive chefsarkitekt Folke Zettervall. Båda byggnaderna uppfördes i en mycket distinkt och iögonfallande nationalromantisk stil, präglad av kraftiga, bruntjärade timmerväggar, spröjsade fönster och tidstypiska spåntak. Järnvägshotellet, som invigdes under pompa och ståt år 1924, byggdes primärt för att härbärgera de nattgäster som blev strandade här, eftersom Storuman under flera år fungerade som den tillfälliga ändhållplatsen för Inlandsbanans sträckning söderifrån. Hotellet blev snabbt en central mötesplats och drevs framgångsrikt i flera årtionden. Här fanns en aura av kontinental lyx mitt i den norrländska barrskogen, och etablissemanget gästades regelbundet av celebriteter, företagsledare och kungligheter. Bland annat övernattade kronprins Gustav VI Adolf här på väg mot sina mytomspunna fjällfiskeresor. Hotellets vackra interiör, i synnerhet matsalen, smyckades noggrant med stämningsfulla dekorationsmålningar av konstnären Elis Tallmo, vilka än i dag finns bevarade. I modern tid har byggnaderna räddats från förfall och hotellet anses numera vara det bäst bevarade i hela Västerbottens län, och fungerar bland annat som ortens mycket uppskattade bibliotek. Att vandra på stationsområdet ger besökaren en direkt och påtaglig koppling till den gränslösa framtidstro och den industriella pionjäranda som rådde under tidigt 1900-tal. Om du har slagit läger med ditt fordon på en ställplats i Storuman, utgör stationsområdet den mest naturliga och intressanta startpunkten för att förstå hur denna expansiva bygd formades.
Stationsgatan 6, 923 31 Storuman
Hembygdsområdet på Luspholmarna
Ett levande museum om inlandets nybyggarepoker
Bara ett par kilometer utanför det myllrande centrumet, vackert och naturskönt utspritt över en idyllisk liten skärgård i sydöstra änden av sjön Storuman, finner du det kulturhistoriskt ovärderliga Hembygdsområdet på Luspholmarna. Platsens namn bär i sig en direkt länk till bygdens allra äldsta rötter; ordet 'Luspen' är av samiskt ursprung och betyder ungefär 'platsen där sjön rinner ut i älven', och det var exakt detta namn som hela bebyggelsen på fastlandet bar innan järnvägen döpte om samhället till Storuman. I dag fungerar skärgårdsområdet kring Luspholmarna som ett vidsträckt och levande utomhusmuseum, noggrant uppbyggt för att bevara och visa upp ett genuint lokalhistoriskt arv som annars riskerade att gå förlorat under 1900-talets snabba modernisering och den omfattande vattenkraftsutbyggnaden i regionen. Hit tar man sig mycket enkelt via en avkopplande cykeltur eller en behaglig promenad från sin utvalda ställplats i Storuman. På hembygdsområdet har lokala eldsjälar under decennier samlat in och varsamt återuppfört en rad traditionella timmerbyggnader från olika delar av socknen. Kärnan i anläggningen är det omfattande sockenmuseet. Här inryms en oerhört rik samling av äldre bruksföremål, handsmidda jordbruksredskap, gamla skidor, jaktvapen och fiskeredskap. Dessa utställningar förmedlar en mycket konkret och osentimental bild av nybyggarnas strävsamma vardag. Besökaren får en djupgående insikt i hur befolkningen, genom enorm uppfinningsrikedom och hårt slit, anpassade sig till det karga klimatet med sina korta odlingssäsonger och stränga vintrar. Utöver själva museibyggnaderna finns här flera klassiska förrådsbyggnader, härbren och en fullt fungerande bagarstuga. I just bagarstugan hålls den livsviktiga gamla konsten att baka norrländskt tunnbröd stolt vid liv, en tradition som historiskt sett var direkt avgörande för överlevnaden under de långa vintrarna. Från hembygdsgården löper sedan nätverk av välskötta strövstigar vidare ut mot intilliggande holmar, bland annat Kåtaholmen, där besökaren kan betrakta fler bevarade kulturmiljöer och njuta av den rofyllda vattenkontakten. Luspholmarna står som en tyst men vältalig kontrast till det moderna samhället. För den historieintresserade resenären är detta en helt oumbärlig plats att tillbringa några timmar på, för att i lugn och ro reflektera över de enorma umbäranden och den envishet som krävdes av dem som först bröt mark i detta storslagna nordliga landskap.
Luspholmarna, 923 32 Storuman
Volvobäckens kvarnar i Långsjöby
Unik industrihistoria i miniatyr från 1800-talet
I den vackra byn Långsjöby, belägen en kort och mycket naturskön bilresa i nordvästlig riktning från din ställplats i Storuman, finner man en av kommunens absolut mest unika och fascinerande historiska kulturmiljöer: Volvobäckens kvarnar. Denna osannolikt välbevarade lilla anläggning sköts, drivs och förvaltas med stort hjärta och ideella krafter av byns egna invånare, och erbjuder besökare en sällsynt detaljerad inblick i det sena 1800-talets livsviktiga jordbruks- och skogsbrukshistoria i norra Sverige. Långt innan elektriciteten kom till inlandet utnyttjade byborna den enorma naturliga kraften i det strömmande vattnet under vårfloden för att driva sina livsnödvändiga skvaltkvarnar och vattensågar. Skvaltkvarnen är en äldre typ av vattenkvarn med ett horisontellt liggande vattenhjul som drivs av en snabb fors, en genialisk och resurssnål konstruktion som passade perfekt i bäckens skarpa fall. För dåtidens bönder var det ett absolut måste att snabbt och effektivt kunna mala det korn som lyckats mogna under den korta sommaren, innan höststormarna och vintern slog till. När anläggningen under 1900-talet långsamt förföll, inleddes på 1970-talet ett omfattande och dedikerat räddningsarbete. Entusiaster från bygden restaurerade både kvarnbyggnaderna, vattenrännorna och den tillhörande kvarndammen med enorm omsorg för att exakt återspegla det ursprungliga skicket. I samma veva valde man att bredda den historiska berättelsen genom att flytta dit och rädda fler hotade kulturbyggnader från närområdet. Bland annat återskapades en traditionell timrad vilkoja som ursprungligen nyttjades av kvarnpersonalen. Eftersom vårfloden var kortvarig, tvingades nämligen kvarnarna och stenkubbarna att gå dygnet runt i skift för att man skulle hinna mala all byns säd, vilket krävde en sovplats direkt intill den dånande bäcken. Till området har även en autentisk sexkantig timmerhuggarkoja, en så kallad skogskoja, från det tidiga 1900-talets intensiva skogsavverkningsepok flyttats. Denna lilla byggnad ger ett oerhört starkt vittnesbörd om skogsarbetarnas och flottarnas extremt karga och farliga arbetsvillkor i väglöst land. Dessutom ståtar området med en intakt fäbodstuga vars anor dateras ända tillbaka till slutet av 1700-talet, en påminnelse om sommarens fäboddrift då kvinnorna tog boskapen till skogsbetet. Tillsammans skapar dessa byggnader ett komplett och levande historiskt mikrokosmos. Under de årliga kvarndagarna öppnas dammluckorna, trähjulen sätts i full snurr och doften av nymalt mjöl sprider sig åter över Långsjöby. Att besöka Volvobäcken är ett utmärkt sätt att förstå den tidiga, småskaliga industrialiseringen och den totala självhushållningens villkor i Lappland.
Volvobäcken Långsjöby, 923 91 Storuman
Bygdemuseet Gratian i Umnäs
En skattkammare för samisk och svensk fjällhistoria
Om du beger dig västerut från din ställplats i Storuman och följer den välkända Blå Vägen mot fjällvärlden, kommer du snart till byn Umnäs och det ovärderliga Bygdemuseet Gratian. Detta museum utgör en central punkt för den historiska dokumentationen av hela den vidsträckta fjällbygden och fungerar som ett arkiv över hur livet formades i gränslandet mellan den traditionella samiska nomadkulturen och de inflyttade svenska nybyggarna. Gratian är långt mer än bara en samling gamla föremål; det är ett djupt personligt och gripande monument över de människor som överlevde och verkade under några av landets mest krävande klimatförhållanden. En av de mest unika och tankeväckande permanenta utställningarna på museet fokuserar på det gamla Umnäs skola och det tillhörande skolhemmet. I början och mitten av 1900-talet, när vägnätet fortfarande var mycket bristfälligt i inlandet, tvingades barn från utspridda samiska visten och extremt avlägsna skogshemman att lämna sina familjer under långa perioder för att bo på skolhemmet och få sin lagstadgade utbildning. Genom autentiska klassrumsmiljöer, bevarade böcker, fotografier och personliga brev får besökaren en mycket saklig och rörande förståelse för den isolering och hemlängtan många av dessa barn måste ha känt, men också om bildningens enorma betydelse för regionens utveckling. Museet huserar dessutom en specifik och mycket omfattande avdelning som djupdyker i samernas historia, renskötselns utveckling och den rika samiska slöjdtraditionen. Här kan man studera hur vardagsföremål formgavs med både hög funktionalitet och stor estetisk medvetenhet, anpassade för ett liv i ständig rörelse. För den som är intresserad av släktforskning eller lokalhistoria på mikronivå erbjuder Gratian också ett unikt historierum. Där finns tiotusentals samlade tidningsurklipp, historiska dokument och en närmast komplett samling dödsannonser från hela bygden under decennier tillbaka. Detta arkiv har blivit en ren guldgruva för historiker och privatpersoner som vill spåra sina rötter. Att vandra genom museets rum är att göra en resa genom en tid av enorma kontraster – från den totala självhushållningens epok i rökpörten och torvkåtor, till ankomsten av det moderna välfärdssamhället. Ett stopp i Umnäs ger resenären en ovärderlig kulturell och historisk referensram som gör den fortsatta resan genom Storumans kommun så mycket rikare och mer meningsfull.
Blå vägen 242 (Umnäs), 923 81 Storuman
Stenladugården i Umasjö
Unik fjällarkitektur längs den gamla handelsleden
Längre upp mot kalfjället, i närheten av Hemavan och blott några få mil från den norska gränsen, står en av Storumans kommuns mest säregna och fascinerande kulturhistoriska byggnader: Stenladugården i Umasjö. Denna arkitektoniska raritet uppfördes år 1859 och representerar en tid då byggnadstekniken i fjällvärlden var tvungen att anpassas maximalt till både extremt väder och den bitvis svåra tillgången på lämpligt byggnadstimmer. Byggnaden är ett absolut måste för den historieintresserade arkitekturfantasten, och fungerar som en utmärkt dagsutflykt om man har utgått från en ställplats i Storuman för att utforska kommunens västligaste delar. Det som gör ladugården så exceptionell är i första hand dess robusta väggkonstruktion. Murarna är byggda av lokalt bruten, grafithaltig skiffersten som lagts i dubbla, massiva rader. Det rejäla mellanrummet mellan den inre och yttre muren fylldes sedan till brädden med jord och mossa, vilket skapade en fenomenal isolering mot de brutala vinterstormarna som kunde dra ner över fjällsidorna. Denna typ av stenhusbyggande var arbetsintensivt i det yttersta och vittnar om en enorm yrkesskicklighet. Lika intressant är takkonstruktionen, där foderladan ovanför djurstallet bärs upp av en för breddgraderna ovanlig och ålderdomlig stolpkonstruktion, kallad mesula, varpå torvtaket vilar tryggt. Men Stenladugårdens historia handlar om mycket mer än bara boskapsskötsel och arkitektur. Storleken på byggnaden skvallrar om dess andra, minst lika viktiga historiska funktion. Under 1800-talet gick den allra första stora färdleden mellan det svenska inlandet och norska Mo i Rana precis förbi denna gård. Vid denna tid fanns inga moderna vägar, inga gästgiverier och inga hotell i fjällvärlden. Handelsmän, tjänstemän på ämbetsresor och allmogefolk som färdades med häst och klövja eller skidandes, var helt beroende av nybyggarnas gästfrihet. Stenladugården i Umasjö fungerade därför under decennier som en informell men livsviktig fjällstation, där det vidsträckta vindsutrymmet ovanför djuren ofta fylldes av resande som sökte skydd från vädrets makter, värmda av djurens kroppsvärme som steg upp underifrån. Genom att besöka och betrakta denna sällsynt välbevarade kulturmiljö, som i dag vårdas ömt som ett kulturminne, får man en obeskrivligt tydlig känsla av hur sköra livsvillkoren var. Man känner historiens vingslag från de människor som med envishet och list skapade en tillvaro mitt på den arktiska tundrans tröskel.
Umasjö, 920 66 Hemavan
Samiska kulturmiljön Atoklimpen
Ett heligt fjäll fullt av förkristna fornlämningar
Inget besök i Storumans historiska landskap är komplett utan att man närmar sig den djupa, ursprungliga samiska kulturen, och få platser representerar detta kulturarv med samma kraft och värdighet som kulturreservatet Atoklimpen, eller Aatoeklibpe på sydsamiska. Denna storslagna och säreget formade fjälltopp, som reser sig över landskapet väster om Tärnaby, är inte bara ett geologiskt fenomen bestående av den ovanliga bergarten peridotit, utan framför allt ett av de viktigaste andliga och historiska landmärkena i hela Sápmi. Berget betraktas traditionellt som heligt inom den förkristna samiska religionen och har en aura av mystik och respekt vilande över sig. Historien kring Atoklimpen sträcker sig många hundra, kanske tusentals, år tillbaka i tiden, långt innan de första europeiska nybyggarna ritade in området på sina kartor. För det renskötande nomadsamhället var området runt berget en central knutpunkt och ett nav för överlevnad. Som besökare i kulturreservatet vandrar man bokstavligen genom en levande historiebok. Runt fjällets fot och i de omgivande dalgångarna döljer sig otaliga arkeologiska lämningar och kulturspår som vittnar om ett intensivt nyttjande av markerna. Här kan den uppmärksamme vandraren upptäcka runda kåtatomter som visar var de traditionella tältkåtorna en gång stod uppställda under renarnas kalvningstid, urgamla stenklädda eldhärdar som spridit värme i den kyliga fjällnatten, samt bengömmor och mjölkgropar där man förvarade livsmedel svalt i marken. Förutom de rent praktiska boplatserna finns här offerplatser och heliga stenar, så kallade seitar, där man traditionellt bad till gudarna om god jaktlycka, friska renhjordar och skydd mot vädrets nycker. I dag är Atoklimpen skyddat som ett kulturreservat, just för att bevara och synliggöra den ovärderliga historien om hur den samiska kulturen brukat landskapet på ett hållbart sätt över årtusenden. Platsen inbjuder till eftertanke och kräver en respektfull inställning av dig som besökare. Att köra sin husbil från en trygg ställplats i Storuman, upp genom skogslandet och in i denna uråldriga fjällmiljö, utgör en hisnande tidsresa. Atoklimpen erbjuder en djupt fascinerande, faktabaserad och oerhört saklig lektion i samekultur, geografi och förkristen trosuppfattning som vidgar perspektiven och skapar ett minne för livet.
Atoklimpen, 920 66 Tärnaby












